Sista dagen på landet

Avslutar på altanen med sista avsnittet av Buffy, säsong ett, medan Alex föräldrar rastar barnbarnet i skogen. Orkar inte tänka på att vi inte kommer ut hit mer under semestern. Förbjudna tankar om att vilja flytta ut på landet börjar för första gången dyka upp i skallen. Men hur gör man det om man absolut inte vill bli husägare? Jaja. Senare problem. Måste se hur Buffy reder ut det allt, innan jag har tid för annat.

Bra där!

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone

På landet!

Igår kom vi hit. Promenad i solnedgången, middag utomhus, ankor, katter, hundar, sjö och helt plötsligt kändes det som att hela inflammationen i nackmusklerna, som läkaren konstaterade innan vi åkte, lade sig och försvann. Isak har gått ut hårt och sov ända till kvart över sju (!!!!!!!!!) imorse. Han som helst hade gått ut och cyklat fem på morgonen om han bara fått upp oss hemma i stan. Så ja – den här veckan börjar bra!

20140715-080531-29131944.jpg

Bra där!

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone

Sex månader, och lite till, av konsumtionsbegränsning

Gick det ett halvår precis? Ja tydligen. Och vi köpte ingenting. Nästan. Jag var bäst på att inte köpa något. Har minsann sett mystiska avier från posten på saker som Alex beställt – men så är det väl kanske jag som är mest driven i den här typen av frågor här hemma också. Här kommer en kort sammanfattning av halvåret som gick (utifrån mig då):

Köp:

  • Två böcker. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson (utläst och asbra) och Nära hem av Alice Munro (pågående). Första boken köpte jag när jag fick tre ofrivilliga timmar att slå ihjäl mitt i stan, andra boken köpte jag på impuls för att jag inte kunde hindra mig. Försvarar mig med att författare ändå ska stödjas och att litteraturen är tryckt på återvunnet papper. Blundar för de andra böckerna som står olästa i bokhyllan.
  • En skrivbok med muminmamman på, som jag absolut var tvungen att köpa för att jag behövde något att skriva i. Sedan skrev jag aldrig i den. Vet inte var den är nu ens. Kan inte försvara detta köp alls.
  • Två garnnystan. Det ena när jag insåg att jag glömt stickning och dator inför en långhelg i Branäs. Det andra när det första inte räckte till strumporna det var ämnat för. Försvarstal? Det blev ju i alla fall något jag behöver av det här. Ja köpte ju då stickor till garnet också. Så klart.
  • Ett trepack trosor. Helt nödvändigt pga brist på trosor i min storlek här hemma.
  • Fem djupa tallrikar från Rörstrands för en tjuga på en loppis. Också helt nödvändigt efter att två av fyra djupa tallrikar dog kraschdöden.
  • Ett par nya glasögon. Uppenbart helt nödvändigt eftersom att mina gamla gick sönder.
  • Ett par nya springskor när de gamla hade gjort sitt. Offrar inte mina knän för konsumtionsstopp.
  • Resa till Amsterdam, som bestämdes redan i höstas.
  • Ett par nya strumpbyxor, inhandlade i panik på Pressbyrån när paret jag hade på mig gick sönder lagom till en anställningsintervju.
  • Toalettring och två kepsar till Isak. I övrigt har vi fått allt han har behövt undantaget mat och blöjor.
  • En virknål. Fast den köpte jag egentligen inte, utan jag smög ner den i brorsans korg på Ica Maxi – så ejentlien var det ju hans köp det dära.

20140718-124552-45952516.jpg

Insikter:

  • Det krävs ett visst mått av privilegier för att kunna ha ett konsumtionsbegränsat år. (Och jag skulle ju vilja säga att vi som har de privilegierna har ett visst ansvar att i alla fall konsumera smart)
  • Det krävs även ett visst mått av privilegier för att handla hållbart, när det man vill ha inte finns begagnat. Eko är nästan alltid dyrare t.ex.
  • Det är rätt obehagligt att inse hur drillad man är att lägga tid på att konsumera och hur svårt det är att låta blir när man har tråkigt.
  • Det är skitsvårt att gå in i sommarsäsongen utan att frestas till att tro att man behöver en jävla massa nya klänningar. Och med man menar jag mig själv.
  • Det är rätt befriande att inte köpa saker och att inte sukta efter saker (bortsett från sommarklänningarna då).
  • Det är en jobbig insikt att inse hur bortskämd man är i att kunna välja bort mat man inte är sugen på, eller i att köpa nya grejer man inte behöver bara för att man vill/inte känner för att ha på sig något av det man äger. Med man menar jag återigen mig själv.
  • Det är rätt skönt att sluta med ytligheter som att inte kunna ha samma plagg mer än en gång en vecka och verkligen använda saker tills de blir smutsiga (ja, detta är ett beteende jag har haft).
  • Det är väldigt tråkigt att vara skitdålig på att sy, så att gamla kläder som inte passar längre bara blir liggande.

Kommande halvår ska jag blir bättre på:

  • Ta tillvara på mat. Är verkligen usel på detta.
  • Bli bättre på att skänka eller byta bort det jag inte behöver. Har fortfarande inte lärt mig släppa “tänk om den dagen kommer då jag saknar det här”-tänket.

Så. Hade velat skriva mer inspirerande om detta, men har en läkartid för att kolla upp vad som egentligen händer i mitt onda huvud, så jag hinner inte. Hej då!

2 personer gillar det här

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone

Det blir okej!

Ursäkta dramainlägg och efterföljande tystnad. Vissa saker är jobbiga, men de involverar fler personer än mig och då känns det inte rätt att skriva om här. I alla fall inte innan det är löst. Men det kommer det bli och det har visat sig att jag har flera fina människor att vända mig till under tiden. Hjärta er!

20140709-144541-53141042.jpg

3 personer gillar det här

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone

Hänger i Skåne

All avlastning i världen och ändå får jag ett psykbryt när Isak trotsar. Till mitt försvar så har han varit krävande mot mig hela dagen inklusive lavetter, till hans försvar så tvingade jag på honom en pyjamas som var “inte tuff”. Klart man lackar.

Annat som händer är att mamma tydligen got the skills när det kommer till att odla basilika. Så nu äter jag det. På allt.

20140702-205021-75021158.jpg

1 person gillar det här

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone

Nu är det du och jag Buffy!

För att lyckas fylla tomrummet som sista avsnittet på säsong nio av Supernatural lämnade efter sig, när jag såg färdigt det häromdagen, har jag bestämt mig för att ta itu med Buffy en gång för all. Alltså jag har aldrig tyckt illa om Buffy. Jag följde serien i två säsonger när den kom, men sedan föll jag ur. Missade väl att en ny säsong var i gång, och förr i tiden var det inte så himla lätt att åtgärda en sådan miss. När jag försökte komma in i serien igen vara alla deprimerade och jag fattade inte riktigt varför, så jag gav upp. Men nu, NU, är det fan på tiden att jag tar igen det jag har missat. Buffy – från och med idag och sju säsonger framåt är det du och jag! Vad som kommer hända efter det vågar jag inte tänka på, men förhoppningsvis ska väl säsong tio av Supernatural vara ute då, så att jag får hänga med bröderna Winchester igen!

4 personer gillar det här

Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestTweet about this on TwitterShare on TumblrEmail this to someone